Om ett år har jag kvar några månader på min utbildning bara. Och jag känner bara, VAD SKA JAG GÖRA? Vars kommer jag att bo? Kommer jag få ett jobb? Master? HALLÅ
Och jag vet att det är så typiskt mig. Den här oroligheten som kryper fram. Jag tycker om att leva i ovishet, med känsla om att vad som helst kan hända. Samtidigt som jag tycker det är så himla frustrerande! Jag vet ju ingenting. Så jag kollar på lägenheter och drömmer mig bort. 
Just nu vill jag läsa en master. Jag vill kunna ge mig ut i världen och göra det som jag alltid sagt att jag vill göra. Göra skillnad, påverka och göra någonting av betydelse. Kommer jag kunna göra det? Mina drömmar har aldrig tidigare skrämt mig. Första gången någonsin känner jag mig orolig. Och första gången någonsin känns det ju faktiskt möjlig! 
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress